Hemma i Sverige

Strax före midnatt, natten till måndagen den 1 juni, landade jag på Arlanda efter en lång flygresa med början i Nya Zeeland, som varit mitt hem under de senaste nästan fem månaderna. Resan gick bra och alla flygningar var i tid och utan krångel. Däremot var det förstås en jobbig resa, för hur mycket jag än såg fram emot att komma tillbaka till hemlandet så var det en väldigt stor del av mitt hjärta som jag var tvungen att lämna på flygplatsen i Auckland. Nu är jag hemma i mammas och pappas hus i Örebro och jobbar fortfarande på att ”landa” i Sverige. Fysiskt sett är jag här, men känslorna är fortfarande hos en särskild pojke i Hamilton.

När jag tänker tillbaka på min tid i Nya Zeeland försöker jag fokusera på det som är bra istället för att bara se det som jag har förlorat. Jag har verkligen haft 4.5 underbara månader i detta land långt borta. Jag har lärt mig massor om forskning; om hela processen från det att man planerar experiment och utför dem till att analysera insamlade data och skriva en rapport om fynden – och jag har skrivit en vetenskaplig artikel jag är riktigt stolt över! Jag har också lärt mig en hel massa om mig själv och om andra människor jag har mött där, och det tror jag är ett jätteviktigt sätt att växa som människa. Min handledare Logan påminde mig om att det inte bara jag som har förändrats av de människor jag mött, utan att även jag har fått göra avtryck i deras liv och förändrat dem, och det är något att vara väldigt tacksam för. Jag har fått se otroligt mycket av det vackra Nya Zeeland, och som bevis på det har jag både en massa foton och (ännu viktigare) minnen som jag alltid kommer bära med mig. Det är jobbigare än jag kan beskriva med ord att vara så här långt ifrån Shaun, men jag får trösta mig med att den här genomträngande saknaden betyder att det vi har haft var på riktigt, och försöka lita på att jag får träffa honom igen.

Allt sammantaget så har jag haft en fantastisk tid som jag kan se tillbaka på med stolthet över vad jag har åstadkommit, och glädje över vad jag har fått uppleva. Och jag vet att jag kommer komma tillbaka till Nya Zeeland!

Tack till alla er som har följt med på min resa genom den här bloggen – jag har verkligen uppskattat ert sällskap:)