Så – here I am. Jag har officiellt tillbringat min sista helg i Hamilton, Nya Zeeland. På lördag, den 30 maj klockan 23:15 lokal tid, kommer jag att sätta mig på det första flyget av tre och påbörja min nästan två dygn långa resa hem. Omkring midnatt (natten till måndagen) den 1 juni kommer jag att sätta ner foten på svensk mark för första gången på nästan fem månader, och förhoppningsvis bli hälsad med kramar och pussar och glada rop på Arlanda. Om nu nån kommer ihåg mig;) Mamma har förresten lovat att hålla upp en skylt där det står ”Miss Melin”, vilket jag ser fram emot oerhört mycket:)
Hur som helst, här kommer min berättelse om den sista helgen i Nya Zeeland. Jag ska försöka att inte låta tjurig, för jag hade egentligen hoppats på en lite mer händelserik he
lg, men tack vare min kära pojkvän och hans fullständiga oförmåga att organisera/ planera i förväg så blev det lite lugnare än väntat. Men det var ändå en trevlig helg som väl förtjänar att knyta ihop säcken på min tid här. På fredagen fyllde Shaun år (20 år, tänka sig) och mottog min väl förberedda och fint inslagna present med tacksamhet. Jag tillbringade fredagen i Auckland med att närvara på en anestesiologikonferens samt shoppa nyazeeländska souvenirer med hjälp av min handledare Logan (tala om att alltid ställa upp). Inte heller på kvällen såg jag mycket av födelsedagsbarnet, för han gick på en rugbymatch med sina killkompisar och sen ut på kvällen (jag var erbjuden att följa med men tackade nej till båda). På lördagen var det dags för Shauns födelsedagsfest som vi förberedde med ivriga huvud och händer (mest Jaimie, hennes bästis Hannah och jag). Vi hade en jätterolig kväll och det var ett bra tillfälle för mig att (1) få ha på mig min blanka svarta snygga klänning och (2) hinna träffa Shauns kompisar igen; jag har börjat tycka riktigt mycket om dem och kommer verkligen att sakna dem med! Jag hade kameran nära till hands under kvällen vilket resulterade i en samling obetalbara bilder och videor.. varav jag bara tänker visa ett begränsat urval här:)
Födelsedagsbarnet omgivet av vänner
På söndagen tog vi sovmorgon eftersom det regnade och vi var trötta. Jag gav mig ut själv på en liten shoppingtur på stan medan Shaun ägnade sig åt sitt älskade World of Warcraft (onlinedataspel där lustiga övernaturliga varelser färdas i gäng och hjälps åt att döda andra övernaturliga varelser som ser lika lustiga ut. Uppslukar många pojkars vakna tid, och därför varje flickväns värsta dröm. Utom Marica då, eftersom hon spelar själv..;) Strax före tre möttes jag och Shaun vid avfärdsplatsen för Hamiltons berömda hjulångare, MV Waipa Delta, som varje dag tar med passagerare på en kryssning längs Waikato River. (Fast i oktober ska båten permanent flytta till Auckland!) Under en timmas båtfärd upplevde vi den s k ”mäktiga” floden och fick även uppleva regn, fem broar, kaffe och scones samt ett barnkalas med åtminstone ett hyperaktivt barn som allvarligt berättade för oss att ”someone saw you kissing upstairs” (mycket upprörande; nu har vi antagligen kysspolisen efter oss!:) Efter detta åkte vi hem och åtnjöt middag bestående av rester från födelsedagsfesten innan det var dags för två timmars ”special cross-over event” mellan Greys anatomy och Private Practice. Och i den andan avslutades Den Sista Helgen.
Hjulångaren MV Waipa Delta på Waikato River
Jag tycker inte du ska klaga på den helgen även om organisation inte är Shauns starka sida så lät det som en lyckad helg och vilken klänning!!! Och snart står jag där med den "utlovade" skylten (har jag verkligen lovat det?!) mitt i natten och bara längtar efter att få se Miss Melliiin komma gående... Tänker på dig mitt hjärta nu när du ska,ja, du vet... /Mamma
SvaraRaderaHa,ha, så det blev M/V Waipa Delta ändå - trots eller tack vare mitt tips på en sista kalkonsevärdhet! Du kommenterade inte sconeskvaliteten? Hursomhelst, nu har du verkligen prickat av det mesta som Hamilton och Nya Zeeland kan erbjuda! Tack från en trogen läsare av din underbara blogg från andra sidan jorden - jag ser fram emot att nån gång få höra dig själv berätta också!
SvaraRadera/Thomas